Lacey fyller ju som sagt år idag och det är ju kul :) Men, samtidigt får jag lite ångest. Man blir väl påmind om att hon blir äldre och att dagen när hon inte finns här liksom kommer närmre och närmre. Den dagen kan jag inte ens tänka på utan att få tårar i ögonen. Hur fan ska jag klara mig utan det bästa jag har? Den mest trogna, fina, underbara älskade vän som finns? Usch jag vill inte tänka på det, men jag vet att dagen kommer komma och det ger mig ångest. Och tårar. Floder av tårar.